Historia

 

Sventorps bygdegård 60 år.

1939 bildades  en fond och en styrelse av medlemmar i Sventorps SLU vars uppdrag var att skaffa fram en möteslokal alternativt en bygdegård. Redan 1939 köpte fonden Granbacken ( mitt emot Lindåsen) och föreningen fick namnet Sventorps byggnadsförening. I styrelsen ingick Lars Kollnert ordf. Folke Gustafsson, Athur Nohrén, Per-Axel Johansson och Ivar Häljestam.

Granbacken var i dåligt skick och i  jan. 1945 började man leta efter en tomt för att bygga en bygdegård. Som gåva fick föreningen tomtmark från St. Noltorp och man skaffade fram ritningar m.m.


Men 1950 började planer på en ny skola i Sventorp att ta form och byggnadsföreningen tog kontakt med dåvarande Sventorps kommun om att få köpa Björstorps skola ((byggd 1889).  Föreningen ändrade sitt namn till Sventorps bygdegårdsförening och träffade avtal med Sventorps- Forsby skoldistrikt att få utnyttja skolan som möteslokal och med löfte om att köpa skolan när den nya skolan i Igelstorp hade tagits i bruk.

Under 1955 installerades en oljekamin och kylskåp. Ritningar togs fram och ansökningar om pengar gjordes till staten för att ändra lokalerna till en ändamålsenlig bygdegård.


I aug. 1956 erlades köpeskilling på 10 000 kr. till Värsås kommun och lagfarten blev klar. De 10 000 kronorna fick bygdegårdsföreningen senare tillbaks mot andelar i föreningen. Av de som genomförde köpet och som insåg vad en bygdegård skulle betyda för föreningslivet och Sventorp i framtiden vill vi här nämna några namn:  Signe Andersson, Björstorp; Per-Axel Johansson, Räfstorp; Magnus Thorsén och Elert Persson, Noltorp; Artur Norén, Kroken; Lars Kollnert,Lunden; Ivar Häljestam, Kungsryd; Lars Fred, Björstorp; Lars Johansson, Kvarntorp; Arne Andersson, Björstorp; och Karl-Erik Johansson, Lunden. Karl-Erik valdes in som suppleant i styrelsen 1953 och har sedan dess varit en stöttepelare och en synnerligen aktiv medlem i föreningen. Den som drog det största lasset och var drivande under alla år som ordförande var Lars Kollnert. Av de tidiga protokollen framgår att även Gullan Wallander g. Rittfors och Ingegärd Magnusson g. Petterson var aktiva i föreningen.

Sedan togs de närmaste åren i anspråk för ansökan om pengar, upphandlingar, tecknande av andelar , enskilda och föreningar, däribland Sventorps församling samt frivilligarbete och material. De senare engagerade stora delar av Sventorps befolkning. Ombyggnationen med vaktmästarbostad på andra våning, toaletter, bibliotek, avlopp och centralvärme med oljepanna beräknades till 196 000 kr. och finansierades med statligt lån, banklån, kommunalt bidrag och med egen insats beräknad till  80 000 kr.


1960 och 1961 pågick ombyggnationen som blev klar hösten 1961. Hyrorna beslutades till 60 kr för stora salen och för lilla salen 25 kr.  I november hölls det första större kalaset i den nyrenoverade bygdegården. Ordförande Lars Kollnert firade sin 50-årsdag.

Ekonomin var ansträngd så 1962 man fick ta en andra inteckning på fastigheten och låna pengar av några styrelsemedlemmar, för de statliga pengarna var inte utbetalda. Tora och Lennart Sträng flyttade in i vaktmästarbostaden och Tora tillträdde som den första vaktmästaren. Familjen bodde kvar till mitten av 1974.

1963  förlängde man avloppet från septitanken med ca 190 meter och anslöt det till täckdikningssystemet på andra sidan vägen.

Under de sista åren på 50-talet och i början på 60- talet dyker det upp nya namn i protokollen och i det ideella arbetet, nämligen Gunnel och Sture Johansson, Bengt Gustavsson, Inge Ljungqvist, Ingemar Gustavsson och Per-Inge Jonsson.


Stora salen fick parkettgolv 1965 till en kostnad på knappt 3 300 kr, inklusive arbetet.

Efter renoveringen är uthyrningen god på 60-talet, mellan 140 och 170 tillfällen per år. Under 1970-talet  var tillfällena över 200 per år, däribland bordtennis, gymnastik, många studiecirklar, SLU/ CUF-s danser på lördagskvällarna och söndagsskola. Ekonomin kommer i balans och man gör en extra amortering på 4000 kr, utöver den ordinarie. Ett bibliotek tillkom 1962 och stöddes ekonomiskt av  kommunen, men hade sitt ursprung i S.L.S. ( Svenska Landsbygdens Studieförbund ) i Sventorp och hade tidigare funnits i Granbacken. Det var öppet en dag per vecka och sköttes av Arne Andersson, Räfshult samt Arne Andersson, Björstorp och därefter av Tora Sträng.  Böckerna flyttade senare till biblioteket i skolan i Igelstorp. Biblioteket fungerade också som sovsal för barn vid möten och fester.

1974 var det toppnotering på antalet uthyrningar, totalt 244 st.: 


Föreningsmöten                                 42  st.                                                                                     

Styrelse- och kommittémöten          16   ”                                                             

Kurser och studiecirklar                    40   ”                                                   

Gymnastik och idrott                          60   ”                       

Familjefester                                       31   ”                                                       

Religiösa möten (söndagsskola)   41   ”                                                               

Övrigt                                                     13   ”


Vid ett tillfälle kom det 2 bussar från Värmland med danssugna ungdomar.

I mitten på 70-talet byggdes yttertrappan om och försågs med tak. Karl-Gustav Ottosson var sakkunnig och arbetsledare för projektet. Samma år ersattes takteglet med plåt. Brunnen sinade och man djupborrade  efter vatten.

I slutet på 70-talet började bygdegården åter bli nersliten och planering för en större renovering påbörjades. En arbetsgrupp utsågs med Sture Johansson som huvudansvarig. Man diskuterade jordvärme men bygdegården ansågs för stor för ett sådant värmesystem. Nya namn som Per-Anders Brodelius, Aina Johansson, Hans Hansson, Tora Sträng och Ingemar Westher syns i protokollen.

På årsmötet i jan.1979 avgick Lars Kollnert som ordförande, han hade då varit ordf. i 40 år. Sture Johansson övertog ordförandeskapet och Gösta Edin valdes in som suppleant i styrelsen.


Renoveringen 1979 innebar följande:


En kombinationspanna sattes in

Väggar och tak isolerades                                                                                 

Dörrarna till salarna flyttades närmare ytterdörren                                 

Ventilation installerades                                                                                             

Ny vattenledning                                                                                                       

Nytt avloppssystem                                                                                                       

Ny entrédörr                                                                                                         

Slipning av golvet i stora salen, nya mattor i hallen och lilla salen                       

Nya tapeter och ommålning i salarna och hallen, som Sture Johansson, Bengt Gustavsson och Ingemar Gustavsson utförde. Scenen fick sin tapet med björkar                                                 

Ny parkeringsplats med belysning nedanför terrassen                             

Handikapramp  och handikapptoalett                                                                                               

Dusch, köksfläkt installerades i vaktmästarbostaden samt ny matta i trappan Buskar planterades på terrassen                                                                   

Gårdsplan och uppfart asfalterats                                             

Inredningskommittén med Gunnel Johansson i spetsen anskaffade lampor och textilier m.m.                                                                                                               

Året därpå anlades trappan upp från parkeringen


Det hela kostade 540 000 kr. Ideellt arbete är medräknat , men troligen lågt uppskattat plus skänkta penninggåvor och material. Bl. a hade Ingvar Andersson i  Kroppedammen  huggna stenstolpar som lades mot terrassen för att förhindra ras ner på parkeringen. De fyller sin funktion än idag.

Den 28 sept. är det fest och återinvigning av bygdegården.

Under 1983 renoverades köket i vaktmästarbostaden.


Ekonomin under 80 –talet var ansträngd, även om uthyrningen var god. Räntan och oljepriset, liksom försäkringarna var höga. Trots det byggdes garage och soprum 1984. Sven Andersson, Kungsryd och Olle Andersson, Åsen fungerade som byggmästare med hjälp av styrelsen och ideella krafter. Andra bidrog med virke. Vaktmästarbostaden försågs med nya tapeter, nya golvmattor och ommålning. En ny flaggstång ersatte den nedblåsta.                       

Ett större lotteri, med skänkta priser, finansierade tills största delen nya bord och stolar till stora salen, som inköptes 1986 samt akustikplattor som sattes upp i taket. Till den förbättrade ekonomin bidrog auktionen på skänkta saker på  ” Bygdegårdens dag ” i sept. På höstens städdag förpassades de gamla utedassen åt förgängelsen.

Köket kompletterades under 1987 med frysskåp, ytterligare en spis och 12 dussin av vardera matservice, kaffeservice, bestick och glas. Hurtsar och skåp anskaffades för porslinet.


Högtalaranläggning och hörselslinga installerades under 1988 med hjälp av statsbidrag. Lånet för samlingslokaler från 1960 är slutbetalt, men föreningen fick den största andelen efterskänkt.

Vid årsmötet 1989 fick styrelsen i uppdrag att planera en upprustning av köket. De närmast följande åren ägnades tid och kraft åt att granska förslag, söka lån och bidrag samt skaffa fram ritningar. Samtidigt pågick stora underhålls- och reparationsarbeten. Det före detta vedskjulet renoverades, vaktmästarbostaden fick nya tapeter och lilla salen ny golvmatta samt målning utvändigt av bygdegårdens fönster, vindskivor m.m. och förbättrad ventilation.

I början på 90-talet försökte bygdegårdarna i Skövde kommun, med Sture Johansson och Ingemar Gustavsson i spetsen, få till ett avtal med kommunen om att den skulle stå för värme- el- och sophämtningskostnader för samtliga bygdegårdar. Men det blev inget med det, blankt nej från kommunen.

 

Sommaren -94 startade om- och tillbyggnaden av köket


Under ledning av en byggnadskommitté bestående av Sture Johansson, Gösta Edin, Anders Johansson och med Per-Anders Brodelius som  arbetsledare.               Utbyggnad gjordes åt söder med separat köksingång och ny entré till vaktmästarbostaden.  En dörr togs upp till stora salen. Köket inreddes med flera arbetsytor, hoar, många skåp och lådor, serveringslucka, kyl och frys, varmluftsugn och diskmaskin.

I december stod det funktionella köket klart att tas i bruk. Statligt bidrag utgick med 425.000 kr och ett kommunalt bidrag på 255.00 kr. Frivilligarbete utfördes med allt från rivning till målning och tapetsering och beräknades till 1700 timmar.

Våren -95 anordnades en auktion på utrangerat material samt skänkta saker med Karl-Erik Eriksson, Stockerhult. Auktionen inbringade 21 534 kr.

Under senare delen av 90-talet renoverades köket i vaktmästarbostaden, köksutrustningen kompletterades och stolarna i stora salen fick nya sittdynor. Ett staket sattes upp åt väster och scenen fick nytt golv.  I  början på 2000-talet fick bygdegården en egen hemsida.

Flera teaterkvällar har anordnats under 80- 90- och 2000-talet, med grupp 51, Länsteatern och Göteborgsoperan bl.a. Soldanserna vår och höst i bygdegårdens regi startade 2000.

 

Matlagnings kurs med Birgitta Carlsson

Köket inspirerade till matlagningskurser, som pågick oavbrutet 2002 – 2015, vår och höst, med Birgitta Carlsson som ledare.

Toaletterna genomgick en totalrenovering 2003 och köksingången försågs med tak.

På årsmötet 2004 fick styrelsen i uppdrag att ta fram alternativ till uppvärmningen med olja, som hade blivit väldigt dyr och ett dåligt alternativ för miljön. I uppdraget ingick även att ta ställning till det slitna golvet i stora salen. Sven-Erik Magnusson tillverkade golvbrädor av ask och under hans ledning hjälptes flera åt med att få till ett nytt golv i stora salen. Sven-Erik ordnade även så att det blev visningsgolv under 2 års tid, mot en mindre ersättning till bygdegården.

Till 1:a advent 2006 sattes den första utegranen upp och har sedan dess återkommit varje år. Modevisning med lokala mannekänger startade också detta året och har även de återkommit vår och höst.

Med hjälp av statligt och kommunalt bidrag ersattes oljeeldningen 2007 med jordvärme. Stora salen fick fläktar, ommålade väggar, nya gardiner och fönsterlampor. Foajén målades också om. I anslutning till köksingången byggdes ett soprum som  försågs med backar för sortering och återvinning av glas och metall m.m.

2010 bildades Björstorpskören, på initiativ av några av bygdegårdsföreningens medlemmar. Tommy Pettersson blev  dess ledare och kören har haft sina övningar förlagda till  bygdegården i flera år.


Åren därefter försågs bygdegården med nya stolar, nya bord och en nyare och bättre ljudanläggning.

Terrassen med plattor som vittrat sönder och murar som rasat på sina ställen restaurerades hösten 2015. I övre kanten mot asfalten ersattes de vildvuxna buskarna med japanska rönnar, på de mjuka avsatserna ner mot flaggstången såddes gräs och längst ner vid uppfarten planterades ett japanskt körsbärsträd.

Efter förhandlingar med Östra Sventorps Fiberförening  skrevs ett avtal med fiberföreningen som innebar att kopplingsstationen placerades i bygdegårdens uthus och bygdegården förses nu på jubileumsåret med fiber, utan någon några kostnader.

Sture Johansson som tillträdde som ordförande 1979 avgick efter 26 år och ersattes av Per- Anders Brodelius vid årsmötet 2006, som höll i klubban fram till årsmötet 2014. Han efterträddes av Håkan Birgersson i 2 år. Vid årsmötet i början på 2016 valdes Lena Brodelius till föreningens och bygdegårdens första kvinnliga ordförande.

Ett axplock ur bygdegårdens historia med hjälp av protokollsböcker m.m.


Styrelsen för Sventorps nya bygdegårdsförening, 2016 / Birgitta Petersson.